Suspiria: El maligno

It’s grandiose stuff, even for a genre that’s recently been used as a scalpel to dissect the complex traumas of grief (“The Babadook”), family (“Hereditary”), and the African-American experience (“Get Out”), but “Suspiria” sustains a mesmeric hold... Leer más

...as an appetizer to the thoroughly bizarre world of Italian horror, Suspiria is the perfect antipasto.

...is undoubtedly a labour of love for Guadagnino, an interesting variation on a theme, a cerebral act of connoisseurship.

Man kan kun bifalde en instruktør, der på den måde går planken ud og nægter at gentage sig selv.

Man gisper og drukner i grøn/gult – mens blodet driver hen over dansegulvet.

...realistiskt foto i murriga toner, trovärdiga karaktärer och sinnlig närvaro. Realismen gör den benknäckande fasan när dans blir våld på gränsen till fysiskt outhärdlig...